Summa sidvisningar

tisdag 8 mars 2011

Samvete-fantasi och lite manligt inslag

I min  garderob ligger många textila arvegods och de verkar inte få fylla någon  vettig funktion. Känner ni igen det?
Underbar julduk i rött,orange och rosa.
En stor avlång broderad duk i ljuva nyanser.Båda dessa broderade dukar är sydda av en faster,som behärskade så gott som alla tekniker inom sömnad och vävnad.Mina föräldrar hade manufakturaffär och sålde bla broderier från Nordiska.Min faster sydde upp en mängd för att visas i affären.Duken ovanför är från 60-talet,tror jag och på baksidan finns en lapp kvar.Materialkostnad för duken var 23 kronor och ville man köpa  denna broderade duk kostade den 65 kronor!!
Min farbror blev också intresserad av sömnad och jag tror han är vår släkts Kaffe Fassett:-)).
Titta på denna julduk som han broderat. Alla stygn ligger åt samma håll.


Visst är den underbar?
Vad har nu detta med samvete och fantasi att göra? Jo,jag får riktigt dåligt samvete för att 
dessa fina hantverk bara blir liggande år efter år.De underbara bröllopslakanen skulle jag så gärna vilja göra något av,men min fantasi tryter.
Idag ligger i alla fall en av dukarna på mitt bord,lite för att hedra den som lagt ned så mycket arbete på den.Fast,ärligt talat,den är riktigt vacker på plats och får allt ligga framme ett tag.
Så är tredje blocket klart i Bunny Hills Bom .
Henrietta har här varit och hämtat ekollon i Acorn Lane.
Ha en trevlig kvinnodag med eller utan semlor!
Apropå kalorifria semlor,kika här www.365slojd.se 
Kram på er alla!

12 kommentarer:

Birgitta i Arboga sa...

Vilka fantastiskt vackra dukar. Platsar de inte framme någonstans? Det är ju verkligen synd att gömma dem. Lika är det ju med bröllopslakana, men jag kan inte komma på vad du ska göra med dem - annat än det gamla vanliga - vik till dem och sy en kanal och ha som gardiner.

Catarina C sa...

Roligt att höra historien om de fina dukarna! Birgittas förslag kanske kan vara något! Kram

Lena P sa...

Det är samma här, svärmor broderade många duk fast jag använder många av dem. Varenda kökshandduk har hon vävt o broderat sitt monogram, har en hel pappkasse med handdukar i förrådet som inte används, har flera i linneskåpet som används.
Har även lakan som bara ligger i skåpet vet inte heller vad jag ska göra med dem.
Kommer du på någon bra ide så får du tala om det.

Kram Lena P

Maja sa...

Jag har faktiskt sytt köksgardiner av KM´s mormors och morfars lakan. Uppsatta med mormorsstång och ringar blev de jättefina! Dina dukar är vackra, men tyvärr delar de öde med massor av vackra arvegods i vårt linneskåp.
Kram Maja

Katarina sa...

Så roligt att få se dina vackra dukar, och få ta del av lite historia kring dem. Vilket påbrå du har! Dukarna såg ut att passa så bra på ditt bord, så använd dem, ibland i alla fall.
Det gäller ju verkligen, att man har tänkt igenom ordentligt vad och hur man ev. ska använda vackra bröllopslakan. I alla fall om man ska sätta saxen i det..... Gardiner är det jag tänker på i första hand också. Själv sydde jag en gardinkappa till vårt sovrum av ett fint hålsömsbroderat lakan. Örngottet till är också så fint. Men det är så opraktiskt, att behöva plocka bort en extra kudde var kväll, så det används sällan.
Gläds dagligen av gardinen, men jag vet inte vem som haft lakanet från början, för jag känner inte igen initialerna. Förmodligen bidrog det till att det var lättare att sätta saxen i det.
Jättefint BOM block också! Gillar att du gett det svenskt namn. Kram Katarina

Ullis sa...

Vilka vackra arvegods du har. Det finns en del i mina skåp också som används alldeles för sällan. Gardiner låter som ett bra förslag för lakanen så att de kan få leva vidare! Kramar Ullis

Gunilla sa...

När jag var ganska nygift och ganska fattig och behövde gardiner till vårt sovrum fick farmors brudlakan sätta "livet" till. Gissa om jag tyckte gardinerna var fina. De följde oss till varje nytt ställe vi flyttade och med våra vita järnsängar, som inte var så inne på 60-70-talet var det jättevackert. Så vackert i mina ögon att jag tyckte att Femina skulle komma och fota :-) Det var till att vara skrytsam ....
Ärvda dukar använder jag mycket på landet, där passar de så bra. Att dricka kaffe ute i trädgården med korsstygnsduk på bordet ger en härlig känsla.
Kram Gunilla

Monica sa...

Vilka vackra broderier!

Förstår precis våndan med arvegodset. När jag stapplade in i hallen med alla flyttkartonger när vi städade ur mina föräldrars dödsbo, sa jag till mina barn "Här kommer en massa som ska ligga i skåpen, gör detsamma när jag dör"

Min vånda är i två steg, vill inte använda grejerna för jag lyckas alltid fläcka ner dukar och servietter etc och sedan får jag inte bort fläckarna. Allt är dessutom manglat och jag har inte tillgång till mangel, så det kommer inte att bli lika vackert igen. (I Antikrundan förra veckan var det ett inslag om just mangling)
Gudrun! Du gör så vackra saker, hade varit så roligt att få se dem IRL (har pratat med Lena om att komma ut och hälsa på henne endera dagen)

Radka sa...

What beautiful table linen, such a treasure!

Gunnels blog sa...

Så vackra handarbeten! Det kan faktiskt vara roligt att lägga på en broderad duk då och då. Ibland har jag gjort gardiner av fina lakan som haft speciellt vackert monogram eller spets. Jag har en hög liggande också, och häromdagen tog jag fram ett lakan med en bred virkad vacker spets, jag provhängde den i ett fönster jag inte tänkt på förut. Kanske ska göra mig en gardin faktiskt!

Sally sa...

Such beautiful handwork, I also have a lot of my mother's pieces which I use at special times, they are indeed treasures

Ingrid sa...

Hej till Er alla som inte vet vad Ni ska göra med de gamla vackra fina broderade lakan.
Själv tycker jag inte att det är så svårt. Min man och jag använder dem som de är, konstigare än så är det inte. Visst kan det kännas bekvämare att ha påslakan men nog står man väl ut att ha gamla vanliga lakan i sängen en vecka en gång i månaden. Vi använde ju dem så när vi var små och under ungdomsåren. Nu beror det ju på hur gamla alla är men jag är 69 så därför minns jag de manglade härliga vita lakanen.
Min Mammas broderade dukar är vackra men jag har inte alla framme, men nog har jag sex eller sju framme plus mina egna. Jag tycker det är vackert med broderade dukar, jag värdesätter mycket vad de som inte längre finns i livet har åstadkommit. Jag vet inte vad de unga tycker, men det verkar som att de flesta inte är intresserade av sådant hantverk. Det är synd, men många är ju givetvis intresserade av hemslöjd.
Hälsningar Ingrid